Hoppa till innehåll

Olika energislag

Energi har alltid varit och är fortsatt en av de viktigaste produktionsfaktorerna i järn- och stålindustrin.

Den svenska järn- och stålindustrin ligger långt fram i användningen av modern processteknik. Under lång tid har industrin effektiviserat sin energianvändning och utvecklat allt mer specialiserade och avancerade produkter. Den utvecklingen fortsätter och inkluderar också övergång till alternativa energikällor. 

Malmbaserade processer och omställning 

De malmbaserade verken står för den största delen av energianvändningen. Det beror bland annat på att koks, som används i processen som reduktionsmedel, räknas in i energianvändningen. 

Nu pågår en omställning för att minska utsläppen av koldioxid. I nya processer ersätts kol med vätgas vilket innebär att energianvändningen förändras.  Behovet av fossilfri el ökar kraftigt, eftersom el behövs för att producera vätgas. 

Höga temperaturer ställer krav på energin 

Många processer i stålindustrin sker vid mycket höga temperaturer, ofta över 1 000 °C. För att hålla produktionen i gång krävs energibärare med hög kvalitet, till exempel oljeprodukter, gas och el. 

Bränslet förbränns direkt i ugnarna där materialet värms. Det ställer höga krav på bränslets kvalitet, eftersom det kan påverka stålets egenskaper. 

Användningen av fossila bränslen minskar successivt. De ersätts i ökande grad av el, vätgas och biogas, beroende på tillgång och kostnad. 

Koks 

Koks tillverkas av stenkol och används främst i masugnar som reduktionsmedel. 

En del av koksen kan ersättas med andra bränslen, till exempel kolpulver, olja eller tjära. Koksugnsgas som bildas i processen används som bränsle i koksverk, masugnar och valsverk. Processgaser från koksverk, masugnar och stålverk används också för produktion av el och värme.  

Masugnarna håller successivt på att fasas ut för att minska utsläppen av växthusgaser. När det sker behöver även de energiflöden som tidigare använt processgaser ställas om till andra energikällor. 

Vätgas 

I den så kallade Hybrit-processen ersätts kol med vätgas som reduktionsmedel. Processen omvandlar järnmalm till järnsvamp, som sedan smälts i elektrostålugnar för att producera stål. 

Behovet av vätgas kommer att vara mycket stort. Det ställer höga krav på elsystemet, som måste kunna leverera både tillräcklig energi och effekt vid rätt tid och plats. 

Vätgas kan också användas som bränsle vid uppvärmning av stål, vilket ytterligare ökar behovet av el. 

Elkraft 

El används bland annat för att driva valsverksmotorer, smälta skrot i elektrostålugnar samt för värmning och värmebehandling. 

Hittills har industrins elanvändning varit relativt stabil, trots ökad automatisering och fler miljöinvesteringar. Men behoven kommer att öka kraftigt i takt med omställningen till fossilfria processer. 

Det gäller både produktion av vätgas och investeringar i ny teknik, till exempel ljusbågsugnar. Därför behöver både elproduktion och elnät byggas ut. Det kräver korta ledtider och en bred acceptans i samhället. 

Olja 

Olja används främst i valsverkens ugnar för värmning och värmebehandling. Användningen har minskat kraftigt sedan 1970-talet, bland annat på grund av: 

  • minskat behov av uppvärmning genom stränggjutning  
  • att olja har ersatts av kol i masugnar  
  • att martinugnar har avvecklats  
  • övergång till gasol och naturgas  
  • energieffektiviseringar  

Gasol och naturgas 

Gasol och naturgas används i värmnings- och värmebehandlingsugnar. Användningen av naturgas har ökat, bland annat tack vare möjligheten att transportera flytande naturgas (LNG). 

När anläggningar anpassas från olja till gas skapas också möjligheter att i framtiden använda biogas. 

Biogas 

Efterfrågan på biogas ökar i takt med att industrin vill minska användningen av fossil energi. Samtidigt är tillgången begränsad och marknaden inte fullt utvecklad. 

Det gör det svårt för industrin att få tillräckliga mängder. Hittills har politiska styrmedel främst gynnat användning av biobränslen i transportsektorn. 

Restenergi och restvärme 

Eftersom processerna kräver höga temperaturer finns goda möjligheter att använda restenergi i andra delar av verksamheten. 

Restvärme används till exempel för torkning och uppvärmning inom anläggningarna. Den levereras också till fjärrvärmenät. 

När behovet av energieffektivisering ökar i samhället blir det allt viktigare att ta vara på denna energi. Samverkan mellan industri, samhälle och politiska styrmedel kan öka resurseffektiviteten. 

Processgaser 

De malmbaserade verken producerar energirika processgaser, till exempel masugnsgas, koksgas och LD-gas. 

Gaserna används bland annat för att värma blästerluft i masugnar och som bränsle i koksverk. En stor del används också för att producera el och värme i kraftvärmeverk.

Kontaktperson

Pär Hermerén

Rådgivare i energi- och beredskapsfrågor