Metalliska material

Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska Material var en nationell satsning som syftade till att förverkliga den gemensamma forsknings- och innovationsagendan Nationell samling kring metalliska material. Programmet hade sin grund i att den svenska metallindustrin – stål, aluminium, hårdmetall, gjutstål, gjutjärn och gjutna icke‑järnmetaller – utgjorde en central del av landets näringsliv och stod inför stora förändringar till följd av globalisering, ökade hållbarhetskrav och teknologiska språng.  

Bakgrunden till programmet låg i industrins insikt om att en samlad strategi krävdes för att möta nya marknadsförutsättningar och stärka konkurrenskraften. Den första agendan hade utvecklats av branschens aktörer för att fokusera forskning och innovation på områden där Sverige hade potential att ta en ledande position. Under de följande åren förändrades omvärlden kraftigt: handelskonflikter ökade, hållbarhetsmålen fick större tyngd och klimatfrågan blev allt mer akut. Samtidigt tog industrin stora tekniska kliv, bland annat genom att integrera AI och additiv tillverkning i forsknings- och utvecklingsarbetet.  

Metalliska Material etablerades som inom ramen för Vinnova, Energimyndigheten och Formas satsning på strategiska innovationsprogram. Initiativet togs av Jernkontoret, Svenska Gjuteriföreningen och Svenskt Aluminium, och vid årsskiftet 2014–2015 utökades programmet när agendan Innovative Advanced Tooling (InnovAT) integrerades, vilket knöt även verktygsleverantörer till programmet.  

Programmets genomförande byggde på ett aktörsdrivet arbetssätt där industrin formulerade behov och utmaningar. Programmet förvaltade och uppdaterade den strategiska agendan, kartlade pågående insatser nationellt och internationellt, och säkerställde att relevanta aktörer kom i kontakt med varandra. Det genomförde öppna utlysningar inom prioriterade områden och stödde även projekt som var viktiga för att nå agendans mål, men som inte lämpade sig för traditionella utlysningar. Programkontoret följde och kvalitetssäkrade projekt, medan programstyrelsen och ett särskilt agendaråd ansvarade för strategiska beslut och linjeföring mot agendan.  

Genom programmet skapades en omfattande projektportfölj som bidrog till utvecklingen av nya material, effektivare processer och mer hållbara produktionsmetoder. Resultaten spreds genom konferenser, nätverk och digitala plattformar, vilket stärkte samverkan mellan industri, akademi och myndigheter. Sammantaget utgjorde Metalliska Material en viktig nationell kraftsamling som drev svensk metallindustri mot ökad innovationsförmåga, hållbarhet och global konkurrenskraft.