Vatten

EU-domstolen slog i den så kallade Weserdomen 2015 fast att, gällande Vattendirektivets krav, så får medlemsstaterna inte ge tillstånd till projekt som kan försämra vattenkvalitet för enskilda parametrar i en ytvattenförekomst eller äventyra möjligheten att nå god status för en enskild parameter, om inte ett undantag är tillämpligt. 

En förutsättning för att stålföretagens verksamheter ska fortsätta utvecklas i Sverige och bland annat bygga ut, miljöförbättra med mera är därför att företagen får möjlighet till undantag från icke-försämrings-principen såsom tolkat enligt Weserdomen. Under mer än 25 år har undantag i Vattendirektivet begränsats till vattenkraft och sedan 2026 även till specifika fall som exempelvis att flytta muddermassor. Inga av dessa införda fall är tillämpningsbara på industrins verksamheter. Jernkontoret har tillsammans med olika branschorganisationer tagit fram tydliga och konkreta lösningar på ändringsförslag i Art. 4.7. som skulle ge industrin möjlighet till undantag från den så kallade icke-försämringsprincipen under strikta förutsättningar. 

Strängare krav behöver kunna vägas mot andra samhällsintressen 

Nya och strängare krav på vattenkvalitet behöver kombineras med möjligheter att väga olika samhällsintressen mot varandra. Efter en sådan bedömning bör det i vissa fall vara möjligt att tillåta en verksamhet även om den medför att ett enskilt krav på vattenkvalitet överskrids. 

Samtidigt är utmaningarna med att nå god vattenstatus i EU  fortsatt stora. Reglerna behöver därför både säkerställa ett starkt skydd för vattenmiljön och ge möjlighet att göra välgrundade avvägningar när viktiga samhällsintressen står mot varandra. 

• Industrin behöver få möjlighet till undantag från icke-försämringsprincipen. Det är viktigt för att verksamheter ska kunna utvecklas, byggas ut och genomföra miljöförbättrande investeringar under tydliga och strikta förutsättningar.
• Vattendirektivet behöver möjliggöra avvägningar mellan olika samhällsintressen. Jernkontoret föreslår därför ändringar i artikel 4.7 som gör undantagen tillämpbara även på industriverksamhet.
• Ett starkt vattenskydd måste förenas med rimliga möjligheter till utveckling. Reglerna bör säkerställa god vattenstatus samtidigt som viktiga samhällsintressen kan vägas in när enskilda krav på vattenkvalitet inte kan uppfyllas. 

Det behövs större möjligheter till undantag 

Jernkontoret anser att det behöver finnas större möjligheter att göra undantag från dagens icke-försämringsprincip och från enskilda miljökvalitetsnormer (EQS). Det bör vara möjligt när en relevant platsspecifik bedömning av ett avrinningsområde eller en vattenförekomst visar att påverkan är liten eller obetydlig. 

Sverige bör därför verka för att undantagsmöjligheterna i artikel 4.7 i vattendirektivet utvidgas. 

Enligt den så kallade Weserdomen (EU-domstolens dom den 1 juli 2015 i mål C-461/13) får medlemsstaterna inte lämna tillstånd till ett projekt om det kan försämra statusen i en ytvattenförekomst eller riskerar att förhindra att god status uppnås. 

Vattendirektivet ger i dag inte möjlighet till undantag för nya eller ändrade verksamheter när försämringen eller risken att inte uppnå god status beror på utsläpp eller annan kemisk påverkan på vattenförekomsten. Undantagsmöjligheterna gäller endast fysisk påverkan. 

Jernkontoret föreslår därför att Sverige i den pågående revideringen av vattendirektivet driver frågan om att utvidga undantagsmöjligheterna till att även omfatta kemisk påverkan. 

Strängare krav behöver kombineras med möjligheter till avvägningar 

Nya och strängare bedömningsgrunder behöver kombineras med möjligheter att göra avvägningar mellan olika samhällsintressen. Efter en sådan avvägning bör det i vissa fall vara möjligt att tillåta verksamheter som medför att en bedömningsgrund överskrids. 

Frågan om en sådan förändring har varit aktuell tidigare, bland annat vid EU-kommissionens översyn av vattendirektivet 2019. Någon förändring genomfördes inte då. 

Samtidigt är utmaningarna med att nå god status i EU vatten fortsatt stora.